She lettyr bun-chooish y duillag shoh. My ta sym ayd ayns keeall elley yn 'ockle shoh, lhaih darragh.
Darragh - Romanagh
Shennaghys as aase
Proto-Semetagh Eeayst Proto-Semetagh ny Dorrys Proto-Semetagh
Feaneeckagh Feaneeckagh
Greagagh Greagagh
Etruscagh Etruscagh
Romanagh
Cosoylaghey
Gaelgagh
Gaelgagh
Roonagh
Roonagh
Coptagh
Coptagh

Kyrillagh
Troyn
Rhank 'syn abbyrlhit: 4
Feeu earrooagh: 500 (Romanagh)
Keealyn

Maddaght: crantessen
Fishig: deuteron (d)
Fishig: co-effaght skeaylley (D)
Bea-chemmig: geayr aspartagh (D)
Çhengoaylleeaght: 'syn ASE, corockle /d/ ny [d]
Earrooyn Romanagh: 500 (D)
Kiaull: y kiarroo notey
Gammanyn: cowrey earroo ny çheuyn t'ec jeesley                        

She kiarroo lettyr abbyrlhit ny Gaelgey eh darragh (D, d), rere'n abbyrlhit Romanagh, as myr shen, kiarroo lettyr ny abbyrlhittyn elley haink ass.

Shennaghys reagh

T'ad gra dy daink darragh jeh screeu caslys jeh yeeast ny dorrys ghow 'syn abbyrlhit Proto-Sinaitagh. Haink y cowrey shoh trooid coryssyn screeu Feaneeckagh, Greagagh, Etruscagh as Romanagh dys y chummey t'ayn nish.

'Sy Ghaelg hene, ta'n lettyr çheet jeh'n abbyrlhit Baarleagh liorish obbyr John Phillips, Aspick Sodor as Mannin, as e lheid cairscreeu y yannoo son y Ghaelg ayns ny 1700yn.

Ymmyd reagh

Ayns abbyrlhittyn rere'n abbyrlhit Romanagh, ta darragh çheet er /d/, son y chooid smoo. Ny yei shen, ayns Vietnaamish, t'eh çheet er /z/ 'sy twoaie as /j/ 'sy jiass, as ayns Fijish, t'eh çheet er /nd/. Ta shiartase dy hengaghyn cosoylaghey bleaystee ennalit as neuennalit, as adsyn jannoo ymmyd jeh darragh myr y çheean neuennalit. T'adsyn goaill stiagh Gaelg Albinagh, Eeslynnish, Navajoish as Sheenish Mandarin screeut ayns Pinyin.

Coadyn co-earrooder reagh

Ayns Unicode, ta C mooar ec U+0044 as c beg ec U+0064.[1]

Ayns ASCII, ta C mooar ec 68 as c beg ec 100. Ayns earrooyn jeesoil, shen 01000100 as 01100100.

Ayns EBCDIC, ta C mooar ec 196 as c beg ec 132.

Ayns HTML as XML, ta C mooar ec "D" as a beg ec "d".

Jeeagh er reesht reagh

Imraaghyn reagh

  1. Javascript Unicode Chart (en). Feddynit er 2009-03-08.