She phenomenon bea-oaylleeagh eh co-assee. T'eh çheet er bioag cur magh stoo bea-chemmigagh ennagh as eiyrtys oc er bioagyn elley bentyn rish aase, mayrnaght ny geddyn sliught. T'ad cur stoo co-asseeagh er lheid ny stooghyn. Ta kuse jeu foayssagh, agh ta fir elley jeeyllagh, as shen bun yn ennym oc. T'ad mastey fo-hroaryn soe gyn feme orroo ec y vioag co-asseeagh.[1] Ta stooghyn co-asseeagh jeeyllagh scanshoil dys coadey noi gyndyree.[1][2]

Ta duillagyn ceaut Casuarina equisetifolia lhiettal foghaney lossreeyn straih veanagh, ga dy vel ram sollys ny greiney as ram fliaghey 'syn ard.

Ta co-assee ny hro cadjin shiartase dy lossreeyn, algaghyn, bacteyryn, corrylyn as fungyssyn. Ta laue mooar ec eddyr-obbyraghey co-asseeagh er reaghey rheamyn dooie as earrooyn mastey lossreeyn, as er niart ymmodee lossreeyn ruegyssagh myrgeddin.

ImraaghynEdit

  1. 1.0 1.1 Stamp, Nancy (March 2003). "Out of the quagmire of plant defense hypotheses". The Quarterly Review of Biology 78 (1): 23-55. 
  2. Fraenkel, Gottfried S. (May 1959). "The raison d'Etre of secondary plant substances". Science 129: 1466-1470. 

Kianglaghyn mooieEdit