Ta straih veanagh çheet er duillaghys keylley fo y chione-vrat. T'eh jeant magh jeh crouwyn, lossreeyn beggey, biljyn aegey as sheelagyn ny biljyn aasit. Dy mennick, ta biljyn aegey jeh dooieyn kione-vrattagh fuirraghtyn rish bleeantyn derrey higys barney 'sy chione-vrat dod ad aase seose aynsyn. Ta biljyn elley beg dy liooar nagh vel ad faagail y straih veanagh son y chooid smoo, myr sampleyr cullyn. Chammah's crouwyn as lossreeyn, t'adsyn cooilleeney y çhymshal bea oc 'sy straih veanagh.

Straih veanagh keyll lus ny mlainyn (Ranunculus ficaria) 'syn arrey.
Bun billey taishbyney cagliagh straih veanagh keynnagh.

Cha nel y straih veanagh geddyn wheesh soilshey ny greiney as y kione-vrat, as ta rheam tonn-lhiurid ny soilshey ny sloo na rheam lane soilshey ny greiney. Myr shen, shegin da dooieyn straih veanagh surral scaa dy mie, dy ghra myr shen, foddee ad cooilleeney co-haaghey sollysh liorish y toilshey jeeylymagh, as myr shen foddee ram jeu jannoo ymmyd jeh tonn-lhiuridyn nagh dod biljyn kione-vrattagh. Ayns keylljyn yn-lhoamey, t'ad çheet fo ghuillag roish my jig ny biljyn. Ta shen cur dou beggan traa son co-haaghey sollysh gyn lhiettalys, as cooney ad dy chummal seose cormid charboanagh jarrooagh er fud ny bleeaney.

Ta'n straih veanagh ny s'fliughey na buill elley, er y fa dy vel y kione-vrat lhiettal çhiassid as gaalaghey. Ta shen greinnaghey fungyssyn as dooieyn loauee elley ta scanshoil 'sy çhymshal beaghee, as croo myn-emshyraght cooie da ymmodee beiyn as lossreeyn.