Spaal Spoar Discovery

saagh spoar Americaanagh

She shenn chruinleyder Spaal Spoar Americaanagh eh Space Shuttle Discovery (OV-103). Va'n etlan spoar coontit mastey ny cruinleyderyn veih'n chlaare Spaal Spoar ec NASA as v'eh yn trass cruinleyder ass queig slane obbragh va troggit.[1] Dettyl e chied vishoon, STS-41-D, eddyr 30 Luanistyn as 5 Mean Fouyir 1984. Harrish 27 bleeantyn dy hirveish, hie eh er ny launshey as ny harlheim 39 keayrtyn, foddey ny smoo na saagh spoar elley derrey nish. Va tree co-oltyn mooarey ec carbyd launshey yn Spaal Spoar: y cruinleyder Spaal Spoar, doagh conney meanagh un ymmyd, as daa aaniartaghan roggad stooalt yn-aaymmydey. Ta begnagh 25,000 leacanyn do-hiow coodaghey yn cruinleyder dy choadaghey eh veih ny h-ard-çhiassidyn as eh çheet er-ash stiagh 'syn aeraght.[2]

Discovery ayns cruinlagh ayns 2011, car STS-133, etlagh jerrinagh y chruinleyder
Spaal Spoar Discovery ec y Steven F. Udvar-Hazy Center
Sharmanys taishbynys Discovery ayns Jerrey Fouyir 1983
Discovery as SCA 905 ec Vandenberg Air Force Base, 6 Sauin 1983

Haink Discovery dy ve ny hrass cruinleyder goll stiagh ayns shirveish, lurg Columbia as Challenger.[3] Hie eh er e vishoon jerrinagh, STS-133, er 24 Toshiaght Arree 2011, as ren eh roshtyn y thalloo da'n cheayrt jerrinagh ec Kennedy Space Center er 9 Mayrnt 9.[4] Ren Discovery mishoonyn ronsee as troggal yn Stashoon Spoar Eddyrashoonagh (ISS), as dymmyrk eh Fodreayrtan Spoar Hubble stiagh 'sy chruinlagh echey mastey cruinlagyn elley.

She Discovery va'n chied spaal obbraidagh va lhiggit sheese, roish Endeavour as, eisht, Atlantis. Ta'n spaal nish ry-akin ayns Steven F. Udvar-Hazy Center jeh'n National Air and Space Museum jeh'n Smithsonian Institution.

Imraaghyn reagh

  1. NASA (2007). "Space Shuttle Overview: Discovery (OV-103)". National Aeronautics and Space Administration. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 7 Sauin 2007. Feddynit magh er 6 Sauin 2007. {{cite web}}: Check date values in: |access-date= as |archive-date= (cooney)
  2. "10 Cool Facts About NASA's Space Shuttle Discovery | Space Shuttle Retirement". Space.com. 18 Averil 2012. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 22 Mean Souree 2013. Feddynit magh er 30 Luanistyn 2013.
  3. "Discovery's last mission flight to space begun". 24 Toshiaght Arree 2011. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 16 Jerrey Souree 2011. Feddynit magh er 9 Mayrnt 2011.
  4. "Discovery's Final Touchdown A Success". redOrbit.com. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 20 Luanistyn 2011. Feddynit magh er 9 Mayrnt 2011.

Kianglaghyn magh reagh