Rolley corpaneyn planaidagh sheinyssagh

Ta corpane planaidagh sheinyssagh ny phlanaid, 'o-phlannad najooragh ny chorpane elley nagh vel shickyrit, agh ta infearaghit rere feanish oaylleagh baghtal. Harrish ny bleeantyn va planaidyn sheinyssagh reiht currit roish, as va mie dy lioar jeu prowit noi. Ansherbee, ta tuarymaght oaylleeagh ayn fo jargaght planaidyn nagh vel er fys ain as ad çheu hoal jeh'n çhaghnoaylleeaght t'ain.

Cha nel corys ny greiney currit er kaart ny caslys dy slane. Cha nel mie dy lioar ard y chorys er fys ain, as er rollageyderyn reiht rere baghtal neu-yeeragh, foddee dy vel corpaneyn elley mooarey ayn.

  • Chiron, fo-phlannad Harn as eh fakinit ec Hermann Goldschmidt 'sy vlein 1861 agh nagh row fakinit ec peiagh elley erbee.
  • Fo-phlannad Chrean, fo-phlannad sheinyssagh currit roish dy yannoo cur sheese er scoltey goulragh jeean cronnaghit ec Mariner 10. V'eh prowit noi ny yei aa-ard-etlagh y vroddag spoarey. V'eh currit er fys dy vel y corpane shen ny rollage 31 Crateris.
  • Neith, fo-phlannad sheinyssagh Vaytnag, cronnaghit dy foalsagh ec ram baghtallee fodreayrtanagh ayns ny 17oo as 18oo eashyn. Nish, t'eh er fys nagh vel e lhied ayn as nagh vel ayns y chorpane agh rollageyn neu-enmyssit.
  • Nemesis: planaid mooar ny crivassan dhoan ta currit roish ec y fishigagh Richard A. Muller, as eh bunnit er coorsyn anvioys ayns recortys fossylagh ny Cruinney. Rish e chruinlagh trooid y Vodjal Oort, foddee dy vel eh ceau ram mooar comaidyn gys y Chruinney.
  • Phaeton, planaid ta soit eddyr cruinlee Vart as Jupiter. T'eh er credjal ec credjallee dy row y planaid scrysst as haink er dy ve ny chryss roltageagh. Jiu, t'eh er fys nagh vel dy liooar stoo ayn rere bleaystey planaid mooar.
  • Planaid V, planaid va John Chambers as Jack Lissauer credjal dy vel eh soit eddyr cruinlee Vart as y chryss roltageagh bunnit er lhiggeyderyn co-earrooderagh.
  • Planaid X: planaid sheinyssagh çheu hoal Neptune.
  • Theia, builleyder jeh'n vooadys Vart. T'eh er credjal dy vel y planaid shoh freggyrt son crooaght ny h-Eayst rere covuilley lesh y Chruinney mygeayrt kiare billioonyn er dy henney.
  • Themis, fo-phlannad Harn feddynit magh ec y rollageyder William Pickering 'sy vlein 1905, as nagh row fakinit arragh.[1]
  • Vulcaan: Planaid sheinyssagh v'er credjal dy vel eh soit çheusthie jeh cruinlagh Chrean.
  • Vulcaaneedyn: cryss roltageagh ta soit ayns ard shickyr trimmidagh çheusthie jeh cruinlagh Chrean.

Jeeagh er neesht reagh

Imraaghyn reagh