Planaid neughrianagh

planaid çheumooie jeh Corys ny Greiney

Ta planaid neughrianagh çheet er planaid çheumooie jeh Corys ny Greiney. Va noteyn screeuit sheese er y chied 'eanish jeh planaid neughrianagh ayns 1917, agh cha row enney currit er ec y traa shen. Haghyr y chied chronneydys feerit ayns 1992. Va planaid elley, va cronnit ayns 1988, feerit ayns 2003. Rere 1 Sauin 2023, ta 5,521 planaidyn neughrianagh feerit ayns 4,070 coryssyn planaidagh, lesh 885 coryssyn as ny smoo na un phlanaid ayns dagh corys.[1][2] T'eh jerkit dy vow Fodreayrtan Spoar James Webb (JWST) magh ny smoo planaidyn neughrianagh, as tooilley fysseree bentyn rish planaidyn neughrianagh, goaill stiagh cummey, foaynooyn çhymmyltaghtoil as cummys y vea.[3]

Kiare planaidyn neughrianagh cruinlaghey noi'n chlag mygeayrt nyn rollage oasteyragh (HR 8799). Cur my ner nagh baght feer-hraa eh yn feeshan shoh, agh fer va jeant ass 7–10 jallooyn harrish jeihaght as currit ry-cheilley liorish co-earrooder dys ny gleashaghtyn y eddyr-hoiaghey

Shymmey aght cronnaghey planaidyn neughrianagh t'ayn. Va'n chooid smoo jeh planaidyn neughrianagh feddynit magh liorish fotomeadraght hessenagh as spectroscoipaght Doppler, agh cha nel bai baght leayr oc ta foayraghey cronnaghey planaidyn faggys da'n rollage; myr shen, ta 85% jeh planaidyn neughrianagh t'er cronnaghey soit çheusthie jeh'n chryss chiangley tidee.[4] Ayns shiartanse dy chooishyn, va coryssyn yl-phlanaidagh feddynit magh mygeayrt rollage.[5] Ta mysh 1 as dagh 5 rollage gollrish y Ghrian[a] goaill stiagh planaidyn "jeh mooadys y Dowan"[b] 'sy chryss yn-vaghey.[c][6][7] Gra dy vel 200 billoonyn dy rollageyn ayns Raad Mooar Gorree,[d] t'eh oolit dy vel 11 villoon planaidyn jeh mooadys y Dowan ayns Raad Mooar Gorree as cummys y vea ayn, girree dys 40 billoonyn dy phlanaidyn my vel shin coontey planaidyn ta cruinlaghey crivassanyn jiarg 'syn earroo.[8]

She Draugr (ta enmyssit PSR B1257+12 A ny PSR B1257+12 b chammah) y planaid neughrianagh sloo, ta daa cheayrt ny smoo na glout yn Eayst. She HR 2562 b y planaid smoo er y NASA Exoplanet Archive,[9][10][11] as eh 30 keayrtyn ny smoo na glout Jupiter. Ansherbee, rere keeayllaghtyn ennagh elley da planaid (bunnit er co-lheie çheshveanagh y deuterium), t'eh ro-vooar dy ve coontit myr planaid as foddee dy nee crivassan dhone t'eh. Ta fir jeh ny planaidyn cruinlaghey nyn rollage ny sloo na un oor, agh ta fir elley cruinlaghey feie thousaneyn dy vleeantyn. Ta fir jeh ny planaidyn neughrianagh cho foddey voish y rollage oasteyragh dy vel eh doillee gra dy vel ad kianglt r'ee.

Ta begnagh dagh planaid neughrianagh er ny ve feddynit magh ayns Raad Mooar Gorree. Ansherbee, ta feanish ayn dy vel planaidyn neughrianagh ayn ayns co-rollageyssyn elley.[12][13] Ta ny planaidyn neughrianagh s'niessey soit 4.2 sollys-vleeantyn (1.3 parsecyn) voish y Dowan as t'ad cruinlaghey Proxima Centauri, y rollagey s'niessey da'n Ghrian.[14]

Ta feddynys planaidyn neughrianagh er ny chur dy mooar rish yn anaase ayns ronsaghey magh y vea neuhallooinagh. S'mooar yn anaase er lheh ayns planaidyn ta cruinlaghey 'sy chryss yn-vaghey raad foddee shiu çheet er ushtey ushlagh er yn eaghtyr, roie-chonaant da'n vea myr ta fys ain. Ansherbee, ta studeyrys yn yn-vaghey planaidagh coontey ram faghteyryn elley tra t'eh reaghey jeshid planaid da'n vea.[15]

Ta planaidyn rouailtagh çheet orroosyn nagh vel cruinlaghey rollage erbee. Ta lheid corpane shen coontit myr ronney elley jeh planaidyn, foawir ghas er lheh ta coontit myr crivassanyn fo-ghoan.[16] T'eh graït dy vel ny smoo na billoonyn dy phlanaidyn rouailtagh ayn.[17][18]

Noteyn reagh

  1. Ry-hoi'n staddyssaght 1 as 5 shoh, ta "gollrish y Ghrian" çheet er rollage jeh'n torçh G. Cha row fysseree da rollageyn gollrish y Ghrian ry-gheddyn as, kyndagh rish shen, ta'n staddyssaght shoh çheet ass fysseree bentyn rish rollageyn jeh'n torçh K.
  2. Ry-hoi'n staddyssaght 1 as 5 shoh, ta "mooadys y Dowan" çheet er 1–2 chraue raadeeoil y Dowan.
  3. Ry-hoi'n staddyssaght 1 as 5 shoh, ta "cryss yn-vaghey" çheet er yn ard as 0.25–4 keayrtyn flusk rollageagh y Dowan echey (co-reggyrt rish 0.5–2 AU da'n Ghrian).
  4. Ta mysh 1/4 dy rollageyn nyn rollageyn GK gollrish y Ghrian. Cha nel fys shickyr ayn bentyn rish earroo ny rollageyn, agh my vel shin gra dy vel 200 billoonyn dy rollageyn ayn, vees 50 billoonyn dy rollageyn GK gollrish y Ghrian, as 1 as 5 jeh (22%) ny 11 villoon jeu lesh planaidyn jeh mooadys y Dowan 'sy chryss yn-vaghey. Goaill stiagh crivassanyn jiarg, ta'n earroo shen mooadaghey dys 40 billoonyn.

Imraaghyn reagh

  1. Schneider, J. "Interactive Extra-solar Planets Catalog". The Extrasolar Planets Encyclopedia. Feddynit magh er 1 Sauin 2023. {{cite web}}: Check date values in: |accessdate= (cooney)
  2. Brennan, Pat (21 Mayrnt 2022). "Cosmic Milestone: NASA Confirms 5,000 Exoplanets", NASA. Feddynit magh er 2 Averil 2022. 
  3. O'Callaghan, Jonthan (23 Jerrey Geuree 2023). "JWST Heralds a New Dawn for Exoplanet Science – The James Webb Space Telescope is opening an exciting new chapter in the study of exoplanets and the search for life beyond Earth", Scientific American. Feddynit magh er 23 Jerrey Geuree 2023. 
  4. F. J. Ballesteros (2019). "Title: Diving into Exoplanets: Are Water Seas the Most Common?". Astrobiology. Ym-lioar 19 (5): 642–654. doi:10.1089/ast.2017.1720. PMID 30789285. 
  5. "One or more bound planets per Milky Way star from microlensing observations" (11 Jerrey Souree 2012). Nature. Ym-lioar 481 (7380): 167–169. doi:10.1038/nature10684. PMID 22237108. Bibcode2012Natur.481..167C. 
  6. Sanders, R. (4 Sauin 2013). "Astronomers answer key question: How common are habitable planets?". newscenter.berkeley.edu. {{cite web}}: Check date values in: |date= (cooney)
  7. "Prevalence of Earth-size planets orbiting Sun-like stars" (2013). Proceedings of the National Academy of Sciences. Ym-lioar 110 (48): 19273–19278. doi:10.1073/pnas.1319909110. PMID 24191033. Bibcode2013PNAS..11019273P. 
  8. Khan, Amina (4 Sauin 2013). "Milky Way may host billions of Earth-size planets", Los Angeles Times. Feddynit magh er 5 Sauin 2013. 
  9. "HR 2562 b". Caltech. Feddynit magh er 15 Toshiaght Arree 2018.
  10. Konopacky, Quinn M. (20 Mean Fouyir 2016). "Discovery of a Substellar Companion to the Nearby Debris Disk Host HR 2562". The Astrophysical Journal Letters. Ym-lioar 829 (1). doi:10.3847/2041-8205/829/1/L4. Bibcode2016ApJ...829L...4K. 
  11. "VLT/SPHERE astrometric confirmation and orbital analysis of the brown dwarf companion HR 2562 B" (2018). Astronomy & Astrophysics. Ym-lioar 615: A177. doi:10.1051/0004-6361/201732476. Bibcode2018A&A...615A.177M. 
  12. Zachos, Elaine (5 Toshiaght Arree 2018). "More Than a Trillion Planets Could Exist Beyond Our Galaxy – A new study gives the first evidence that exoplanets exist beyond the Milky Way". National Geographic Society. Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 28 Averil 2021. Feddynit magh er 5 Toshiaght Arree 2018.
  13. Mandelbaum, Ryan F. (5 Toshiaght Arree 2018). "Scientists Find Evidence of Thousands of Planets in Distant Galaxy". Gizmodo. Feddynit magh er 5 Toshiaght Arree 2018.
  14. "A terrestrial planet candidate in a temperate orbit around Proxima Centauri" (2016). Nature. Ym-lioar 536 (7617): 437–440. doi:10.1038/nature19106. PMID 27558064. Bibcode2016Natur.536..437A. 
  15. Overbye, Dennis (6 Jerrey Geuree 2015). "As Ranks of Goldilocks Planets Grow, Astronomers Consider What's Next", The New York Times. Er ny hashtey veih'n lhieggan bunneydagh er 2022-01-01. 
  16. "WISE Y Dwarfs As Probes of the Brown Dwarf-Exoplanet Connection" (2014). The Astrophysical Journal. Ym-lioar 783 (2). doi:10.1088/0004-637X/783/2/68. Bibcode2014ApJ...783...68B. 
  17. Drake, Nadia (2014-03-13). "A Guide to Lonely Planets in the Galaxy". National Geographic (ayns Baarle). Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 18 Boaldyn 2021. Feddynit magh er 2022-01-17.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  18. "Nomads of the Galaxy" (2012). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. Ym-lioar 423 (2): 1856–1865. doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21009.x. Bibcode2012MNRAS.423.1856S. 

Kianglaghyn magh reagh