Ta pabyr-naight çheet er clou earishagh ta goaill stiagh fysseree bentyn rish taghyrtyn roie as dy mennick t'eh prentit ayns doo doo er cooylrey bane ny lheeah. Foddee pabyryn-niaght coodaghey ram bun-chooishyn, lheid as politickaght, dellal, spoyrt, ny h-ellynyn, as sheanse. Dy mennick, ta stoo elley ayndaue, lheid as collooyn barel, faaishnyssyn emshir, baghteyryssyn er shirveishyn ynnydagh, collooyn ny merriu, fograghyn ruggyree, crosh-ocklyn, cartoonyn reaghee, scheimyn aitt, as collooyn coyrle.

Duillag ennymagh The Times veih 27 Boaldyn 1873
Duillag ennymagh Relation lesh Johann Carolus veih 1609, y chied phabyr-naight

She thieyn-dellal y chooid smoo jeh pabyryn-naight, as t'ad geeck nyn gostyssyn lesh mestey çheet-stiagh sheeyntoose, creckyn naightanee, as çheet-stiagh veih soilsheenyssyn. Dy mennick, ta reagheydyssyn earisheyraght ta soilshaghey pabyryn-naight enmyssit pabyryn-naight chammah. Dy tradishoonagh, ta pabyryn-naight er ny ve soilshit magh ayns clou prentit (er pabyr lhag, neugheyr ta enmyssit naightphabyr). Ansherbee, jiu ta'n chooid smoo jeh pabyryn-naight soilshit magh er ynnydyn-eggey myr pabyryn-naight er-linney, as ta fir jeu slane-haghney lhiegganyn prentit jiu.

Hoshiaght, va pabyryn-naight er ny lhiassaghey 'sy 17oo eash myr brilleenyn fysseree da marçhanyn. Roish y 19oo eash, va pabyryn-naight er ny hoilshaghey magh ayns ram ard-valjyn 'syn Oarpey as ayns America Hwoaie as Yiass. Ta pabyryn-naight lesh ard-heyrsnys reaghee, ard-whalleeaght d'earisheyraght, as ard-lhaihderaght coontit myr pabyryn-naight recortys.

Kianglaghyn magh

reagh
 
Ta çhaglym aaraaghyn ec Wikiquote bentyn rish:
  • "Newspaper" . The New Student's Reference Work . 1914.
  • Pabyryn-naight shenndeeagh veih ny 1700yn–jiu ec Newspapers.com
  • Stoyr-fysseree pabyryn-naight shenndeeagh, veih NewspaperARCHIVE.com