Mary Shelley

screeudeyr Sostynagh (1797–1851)

She noaskeeallagh Sostynagh va Mary Wollstonecraft Shelley (ruggit myr Godwin; 30 Luanistyn 1797 – 1 Toshiaght Arree 1851). Ta enney share urree er-yn-oyr dy nee ish ren screeu yn noaskeeal Gothagh Frankenstein; or, The Modern Prometheus (1818), ta coontit myr sampleyr leah jeh'n ar-skeealaght heanse.[1] Chammah's shen, ren ee reaghey as cur obbraghey e fer sheshee, y feelee Romansagh as y fallsoonagh Percy Bysshe Shelley, er oaie. She inneen v'ee lesh yn allsoonagh politickagh William Godwin as lesh yn allsoonagh as y sheerloayreyder er son cairyn ny mraane Mary Wollstonecraft.

Mary Shelley

Ennym ruggyree Mary Wollstonecraft Godwin
Ruggit 30 Luanistyn 1797(1797-08-30)
Lunnin, Sostyn
Hooar baase 1 Toshiaght Arree 1851 (53 bleeaney d'eash)
Lunnin, Sostyn
Bun baaish  (brain tumor (en) Translate)
Boayl oanluckee St Peter's Church, Bournemouth (en) Translate
Ynnyd beaghee Lunnin
Seyraanaght Reeriaght Unnaneysit y Vretyn Vooar as Nerin
Reeriaght y Vretyn Vooar
Çhengey Baarle
Keird screeudeyr troailtys · noaskeealagh · screeudeyr traaght · screeudeyr cloie · beashnysseyr · screeudeyr · screeudeyr far-skeeal sheanse · feelee
Shaanrey travel book (en) Translate · giare-skeeal · lettyraght Ghothagh · Far-skeealaght Ghothagh · speculative/fantastic fiction (en) Translate · noaskeeal
Sheshey Percy Bysshe Shelley (en) Translate  (Mee ny Nollick 30, 1816 -  Jerrey Souree 8, 1822)
Paitçhyn
Ayr William Godwin
Moir Mary Wollstonecraft
Braaraghyn as shuyraghyn
Mie er enney son
Aundyryn
Kianglaghyn fysseree as sheshoil
IMDb nm0791217
Discogs ID 3024737

Hooar moir Mary baase 11 laa lurg e laa ruggyree. V'ee troggit liorish e ayr, chur j'ee ynsagh berçhagh as neuformoil. Chur eh creeaght aynjee cleayney rish e heiltynyssyn politickagh anreiltagh hene. Tra v'ee kiare bleeaney d'eash, phoose e ayr rish naboo, Mary Jane Clairmont, agh s'seaghnagh va'n mooinjerys eddyr ish as Mary aeg.[2][3]

Ayns 1814, ghow Mary toshiaght rish sooree lesh nane jeh lught eiyrtyssagh jeh'n ayr eck, Percy Bysshe Shelley, as eh poost hannah hene. Hie ee as Percy, marish e lhiass-huyr Claire Clairmont, dys y Rank as ren ad troailt harrish yn Oarpey. Tra ren ad çheet er-ash dys Sostyn, v'ee torragh liorish Percy. B'egin daue shassoo noi'n dooney-magh, feeaghyn beayn, as baase nyn inneen neuappee. Phoose ad ry-cheilley ayns 1816 jeianagh, lurg hene-varroo e chied ven heshee, Harriet.

Ayns 1816, ren y cubbyl as lhiass-huyr Mary tannaghtyn feie yn sourey marish Lord Byron as John William Polidori faggys da Geneva, yn Elveeish, raad chum Shelley yn eie da'n noaskeeal eck Frankenstein. Daag mooinjer Shelley yn Vretyn Vooar ayns 1818 dys yn Iddaal, raad hooar nyn nah as nyn trass paitçhyn baase roish ren Shelley ruggyr yn ynrican paitçhey ren beaghey, Percy Florence Shelley. Ayns 1822, vaih e fer sheshee tra hie e vaatey shiaullee fo'n ushtey car sterrym faggys da Viareggio. Blein ny yei, haink Shelley er-ash dys Sostyn as ren ee jeeraghey er troggal e mac as ayns coorse myr ughtar keirdey. Va'n jeihaght yerrinagh jeh'n vea eck cowrit lesh çhingys. S'liklee dy nee yn aase inçhyn, varr ee ec 53 bleeaney d'eash, cooish lesh y çhingys shen.

Derrey ny 1970yn, va enney mooar er Shelley kyndagh rish yn obbyr ren ee dy hoilshaghey magh obbraghyn e fer sheshee as kyndagh rish e noaskeeal Frankenstein, ta foast lhaiht dy lheeadagh as chur dy mooar rish aachummaghyn theateragh as fillym. Ta'n ard-scoillaraght er n'oshley reayrtys ny s'lhea er obbraghyn Shelley. Jiu, ta anaase ny s'lhea ec scoillaryn ayns e obbyr, goaill stiagh ny noaskeealyn shenndeeagh Valperga (1823) as Perkin Warbeck (1830), y noaskeeal ashlishagh as yee-launyssagh The Last Man (1826), as e daa noaskeeal jerrinagh, Lodore (1835) as Falkner (1837). Ta studeyryssyn er e myn-obbraghyn, lheid as y lioar hroailt Rambles in Germany and Italy (1844) as ny h-artyn beashnyssagh da Cabinet Cyclopaedia (1829–1846) liorish Dionysius Lardner, cur rish yn eie dy re ben raueoil v'ee car e bea. Ta obbraghyn Shelley ginsh dy mennick dy vel y co-obbraghey as y co-ennaghtyn femoil ayns aachummey yn çheshaght hivoil. Va'n smooinaght shen shassoo jeeragh noi'n smooinaght neurheynnaght Romansagh va currit roish liorish Percy Shelley as sheiltynyssyn politickaght y Toilsheraght myr va currit roish liorish e ayr, William Godwin.

See also reagh

Imraaghyn reagh

  1. Aldiss, Brian (1973). Billion Year Spree: The True History of Science Fiction (first ln.). Doubleday. ISBN 978-0385088879.
  2. Letter to Percy Shelley, 28 Jerrey Fouyir 1814. Selected Letters, 3; St Clair, 295; Seymour 61.
  3. St Clair, William (1989). The Godwins and the Shelleys: The Biography of a Family. Lunnin: Faber & Faber. ISBN 0-571-15422-0.

Kianglaghyn magh reagh

 
Ta çhaglym aaraaghyn ec Wikiquote bentyn rish: