Ta yn-lhoamey çheet er oltyn vioag ennagh ta tuittym rere'n imbagh. Son y chooid smoo, shen bentyn rish biljyn ny crouwyn as ny duillagyn oc tuittym, agh foddee eh çheet er oltyn elley, myr sampleyr, petyllyn. Ny keayrtyn, t'ad cur "yn-lhoamey" er oltyn vaaghyn, myr sampleyr, eairkyn feeaihee ny feeacklyn kirkey.

Keyll yn-lhoamey 'syn 'ouyr
Keyll yn-lhoamey 'sy gheurey
Keyll yn-lhoamey meshtit 'syn arrey

Lus-oaylleeaght reagh

Ayns lus-oaylleeaght as gareydys, ta lossreeyn yn-lhoamey çheet er adsyn as ooilley ny duillagyn oc tuittym rish imbagh ennagh. Da kuse jeu, as fir tempreilagh as poullagh er lheh, shen car y gheuree. Ta fir elley coayl ny duillagyn oc car imbagh çhirrym, as fir ghrianchryssagh er lheh.

She sheer-ghlass eh hoal noi yn-lhoamey, as duillagys lossreeyn sheer-ghlass foast ayn car ny bleeaney.

 
Myr ymmodee lossreeyn yn-lhoamey elley, ta Forsythia cur magh blaaghyn 'syn imbagh gyn duillagys

Ta ymmodee lossreeyn yn-lhoamey cur magh blaaghyn 'syn imbagh gyn duillagys, as shen cooney pollnaghey. Ta'n gheay gymmyrkey pollin ny sassey er son lossreeyn ta croghey er, as ta blaaghyn ry-akin ny sassey ec shey-chassee er son lossreeyn ta croghey orroo. Foddee ny blaaghyn goll er jeeilley liorish rio, as ayns imbee çhirrym, foddee ad cur stroos ushtey er y lus. Er y laue elley, ta ny sloo brishey banglaneyn as kirp mannagh vel duillagyn oc, as foddee lossreeyn jannoo sloo y coayl ushtey oc.[1]

Ta caghlaaghyn crampit ayn bentyn rish tuittym y duillagys. Ta co-haaghey sollysh leodaghey chlorophyll ayns ny duilalgyn, as ta lossreeyn adsyn y aalhieeney car y tourey. Lesh girraghey ny laaghyn as feayraghey ny h-oieyn, ny lesh stroos ushtey, t'ad jannoo ny sloo chlorophyll, as myr shen, ta daahyn elley 'sy duillagys ry-akin. T'adsyn goaill stiagh carotenoidyn buighey, dhoney as jiargey-bwee. Ta daahyn anthocyanin jiarg as jiarg-gorrym, agh cha nel ad ayn dy kinjagh; t'ad goll er jannoo anmagh 'sy tourey.

'sy arrey, ta brat gaase eddyr cass y duillag as y gass. T'eh jeant ass bratyn dy chillagyn foddee scarrey veih y cheilley. T'ad aawoalley noi auxin, ny broddag lossreeyn. Choud's ta stroo auxin ass y duillag cosoylagh rish stoo auxin ass y ghass, ta ny killagyn tannaghtyn myr t'ad. 'syn 'ouyr ny fo stroos ushtey, cha nel monney auxin goll er jannoo 'sy duillag, as myr shen, ta killagyn y vrat liauyraghey. Ta shen scarrey ny bratjyn as lhiggey da'n duillag tuittym. Ta'n brat sealal y doarlish do nagh vel y lus coayl sapp.

Ta shiartanse dy lossreeyn yn-lhoamey goaill neetragien as carboan ass ny duillagyn roish my tuittee ad, as tashtey ad myr proteenyn sthie folmidyn killag killagyn parenchyma ayns ny fraueyn as roost sthie. 'syn arrey, t'ad jannoo ymmyd jeh'n phroteen shoh er son dy aase duillagyn as blaaghyn noa.[2]


Imraaghyn reagh

  1. Lemon, P. C. (1961). "Forest ecology of ice storms". Bulletin of the Torrey Botanical Club 88 (21): 21. doi:10.2307/2482410. 
  2. Srivastava, Lalit M. (2002). Plant growth and development. Hormones and environment. Amsterdam: Academic Press, 476. ISBN 0-12-660570-X.