Glout breneenagh conastagh

(Aa-enmyssit ass Trimmid breneenagh)

Ta glout breneenagh conastagh (cowrey: Ar; girrit keayrtyn myr RAM ny r.a.m. voish "Relative Atomic Mass" y Vaarle), ta enmyssit chammah lesh y cho-cheayllagh ass cliaghtey trimmid breneenagh, çheet er mooad fishigagh ta meenit myr corrillagh glout meanagh ny breneenyn ayns bunstoo ayns sampleyr er lheh rish sheerid y ghlout breneenagh. Ta sheerid y ghlout breneenagh (cowrey: mu) meenit er 1/12 jeh glout breneen charboan-12.[1] Er-yn-oyr dy vel y daa vooad nyn ghloutyn, ta'n leagh troaragh gyn towshan. Ta ny meenaghyn shen tannaghtyn breeoil[2] feeu lurg aa-veenaghey bun-unnidyn SI ayns 2019.

Son sampleyr singyl er lheh, ta glout breneenagh conastagh bunstoo enmyssit çheet er mean earrooaghtagh meihit gloutyn ny breneenyn singyl (goaill stiagh dagh eesotoyp) ta ry-gheddyn 'sy tampleyr. Foddee yn mooad shen anchasley eddyr sampleyryn er-yn-oyr dy vel eh jantagh dy ren bun y tampleyr (as, myr shen, e hennaghys goul-rooragh ny shennaghys skeayllee) gientyn cochianglaghyn jeh palçhyssyn eesotoypagh ayns corrillee eigsoylagh caghlaaee. Myr sampleyr, kyndagh rish mestey anchasley jeh eesotoypyn shickyr y carboan-12 as y charboan-13, veagh glout breneenagh conastagh jeh'n charboan bunstooagh voish y veetane volcaanagh anchasley rish sampleyr v'er çhaglym voish lossreeyn ny beiyn.

She cur ayns ymmyd leaghyn ny gloutyn breneenagh conastagh voish sampleyryn eigsoylagh y mooad er lheh as ny s'cadjiney ta enmyssit trimmid breneenagh stundayrtit (Ar,standard). Keayrtyn, t'eh soilshit myr y reayn jerkit jeh leaghyn y ghlout breneenagh conastagh ayns bunstoo enmyssit voish dagh bun dowanagh, as ny bunyn eigsoylagh shen goit voish y Chruinney.[3] Ta "trimmid breneenagh" ymmydit dy mennick myr co-cheayllagh da trimmid breneenagh stundayrtit, ga nagh vel eh kiart eh shen y ymmyd er-yn-oyr nagh vel trimmidyn breneenagh stundayrdit goit ass un hampleyr). Ansherbee, ta'n trimmid breneenagh stundayrtit ny leagh smoo soilshit magh jeh'n ghlout breneenagh conastagh.

Chammah's shen, ta ymmyd y çhiarrym "trimmid breneenagh" (da bunstoo erbee) er ny gheddyn arganyssyn mooarey voish ny 1960yn, kyndagh rish yn anchaslys çhaghnoil eddyr trimmid as glout 'syn ishig. Er y laue elley, ta'n IUPAC cur kied da ymmyd yn daa hiarrym. Ta'n çhiarrym "glout breneenagh conastagh" goll stiagh ayns ynnyd "trimmid breneenagh]] myr y reih çhiarrym, agh ta "trimmid breneenagh stundayrtit" (shassoo noi'n çhiarrym ny s'kirtey "glout breneenagh stundayrtit") foast ymmydit.

Imraaghyn reagh

  1. International Union of Pure and Applied Chemistry (1980). "Atomic Weights of the Elements 1979". Pure Appl. Chem.. Ym-lioar 52 (10): 2349–84. doi:10.1351/pac198052102349. 
  2. International Bureau of Weights and Measures (20 Boaldyn 2019). "The International System of Units (SI)" (PDF) (9oo ln.). ISBN 978-92-822-2272-0. Er ny hashtey veih’n lhieggan bunneydagh er 18 Jerrey Fouyir 2021.
  3. Definition of element sample

Kianglaghyn magh reagh