She feailley Celtiagh ta goll er kelloorey ayns Mannin er 31 Jerrey Fouyir eh Hop-tu-Naa. T'eh kelloorey yn feailley Celtiagh tradishoonagh Samhain, toshiaght y gheuree. T'eh er credjal dy nee eshyn y tradishoon gyn brishey shinney ayns Mannin.[1]

Napin Hop-tu-naa turnip marish caillagh as kayt

Bun-ocklaght reagh

Ta'n enmys Hop-tu-naa çheet ass arrane Gaelgagh Manninagh t'er ny ghoaill car yn eailley as eh goaill stiagh ny focklyn shen myr aaraa; shimmey lheid jeh sheeanyn shen ta ry-gheddyn mastey ny Gaeil.

Tradishoonyn reagh

Ayns Mannin jiu, shimmey possan sleih ta goaill arraneyn Hop-tu-Naa "mastey ny thieyn" (as eh çheet dy tradishoonagh er farkaghtyn goll voish thie dys thie jannoo aghinyn er giootyn; ta lheid dy chaayneyderyn shen ta goll "mastey ny thieyn" ry-akin marish londeyryn napinagh 'sy noaskeeal The Deemster liorish Hall Caine.[1] Chammah's shen, shimmey taghyrtyn as cooishyn Hop-tu-Naa ayn harrish Mannin dagh blein, goaill stiagh yl-chloiaghyn as co-hirraghyn son grainnaghey napinyn as goaill arraneyn tradishoonagh. Chammah as ny taghyrtyn ayns boodeeyssyn ynnydagh, ta Thie Tashtee Çheerey Ashoonagh ayns Creneash cuirrey cruinnaght son yn arrane tradishoonagh y ynsaghey as cooney y chur da sleih napinyn y ghrainnaghey.[2]

Londeyryn napin reagh

Ayns Hop-tu-Naa noa-emshiragh, ta paitçhyn coamrey as goll voish thie dys thie geiyrt er miljanyn ny argid myr giootyn. Ta ny paitçhyn ceau londeyryn "napin" as goaill arraneyn Hop-tu-Naa. Shimmey sorçh eigsoylagh dy ghrainney napinyn ry-gheddyn as ad jeerit er troa shassoo yn napin as aght ny jesheenyssyn.[1] T'eh er credjal nagh vel londeyryn napin ny shinney na toshiaght y 19oo eash, myr cha row yn losserey ry-gheddyn er yn ellan agh voish yn eash hie roish.[3] Ayns ny shen laaghyn, hug ny paitçhyn bunyn ny napinyn lioroosyn as woaill ad dorryssyn ny deiney dob argid y chur dauesyn ayns cummey shendeeagh "Click ny Cair". S'liklee nagh vel y cliaghtey shen cooilleeinit foast.[4]

Daunse reagh

Hie daunse Hop-tu-Naa er ny haglym ec Mona Douglas as Leighton Stowell. V'eh er credjal dy ren cubbylyn daunsey trooid ny straidyn er oie Hop-tu-Naa as ad ceau londeyryn napin.[5] She daunse cosheeaght neuchramp da piyryn daunseyryn ta goaill ymmyd jeh'n cheim reel Manninagh as covestey d'arcyn nyn lomarcyn.[6] Ta'n daunse shoh goll er ynsaghey ayns ram scoillyn ayns Mannin car mee Yerrey Fouyir dagh blein, as t'eh goll er cliaghtey ec ram jeh ny cooishyn Hop-tu-Naa harrish yn ellan.[7]

Faaishnagh reagh

Ta fir jeh ny custymyn shonney cosoylagh rish adsyn ta kianglt nish rish Blein Noa Yerrey Gheuree. She traa da fadeyrys, faaishnys emshir, as faaishlaght v'ayn.[8] Ec jerrey yn oie, va leoie yn aile jeant rea er y çhiollagh son cowrey coshey y gheddyn. Y moghrey ny yei, my row yn cowrey coshey pointeil ayns troa yn dorrys, beagh fer ny ben 'sy thie er raad y vaaish, agh my row yn cowrey coshey pointeil stiagh, she cowrey ruggyree v'ayn.

Va berreen enmyssit Soddag Valloo jeant; ren ad cur "balloo" er y verreeyn er-yn-oyr dy row eh jeant as eeit 'sy tostid. Ren mraane aegey as caillinyn ny berreenyn shen er smarageyn y çhiollagh, hoshiaght mestey ny mynayrnyn (flooyr, oohyn, bleaystyn ooh, sooie, as sollan) as teastney yn teayst. Va'n verreen rheynnit magh as eeit 'sy tostid, gyn fockle, as hie dagh peiagh dys y lhiabbagh goll gour nyn drommey as ad jerkal dy bee soylley jeh nyn sheshee ry-akin ayns ny h-ashlishyn oc. My row yn fer sheshee ayn, darragh eh jough ushtey dauesyn.[9]

Va aghtyn faaishnagh elley ry-gheddyn, goaill stiagh skeddan saillit y gheid voish naboo as eh y rostey harrish aile, y ee 'sy tostid, as goll dys y lhiabbagh;[4] ny ushtey y reill 'sy veeal as grineen sollan ayns dagh laue as t'ou geaishtagh rish cohaggloo naboo; beagh y chied ennym loayrit ec y naboo ennym dty heshey ry-heet.[10]

Bee tradishoonagh reagh

Ta bee Hop-tu-Naa goaill stiagh mrastyr: praaseyn, pesmadyn as eeast mestit as lahnit ry-cheilley lesh eem. Veagh fooillee faagit çheumooie marish crockanyn d'ushtey da ny deiney shee.[11] Va taffee jeant chammah ass shugyr as ushtey myr roortys co-chadjin er fastyr Hop-tu-Naa.[11][12]

Arraneyn reagh

Arrane Hop-tu-Naa reagh

Hop-tu-Naa (er ny haglym ec A. W. Moore)[13] Çhyndaa Baarle Hop! Ta'n Oie
(er ny haglym ec John Clague)[8]
Çhyndaa Baarle
Shoh shenn oie Houiney; Hop-tu-naa This is old Sauin night; Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Noght oie Houney Hop! ta'n oie. To-night is Hollantide Night.
T'an eayst soilshean; Trol-la-laa. The moon shines bright; Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Mairagh Laa Houney. Hop! ta'n oie. To-morrow is Hollantide Day.
Kellagh ny kiarkyn; Hop-tu-naa. Cock of the hens; Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Kellagh as kiark. Hop! ta'n oie. Cock and hen.
Shibber ny gauin; Trol-la-laa. Supper of the heifer; Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Shibbyr y gounee. Hop! ta'n oie. Supper of the heifer.
'Cre'n gauin marr mayd? Hop-tu-naa. Which heifer shall we kill? Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Cre'n gauin gow mayd? Hop! ta'n oie. What heifer shall we take?
Yn gauin veg vreac. Trol-la-laa. The little speckled heifer. Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Yn gauin beg breck. Hop! ta’n oie. The little spotted heifer.
Yn chione kerroo, Hop-tu-naa. The fore-quarter, Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Kerroo ayns y phot. Hop! ta'n oie. Quarter in the pot.
Ver mayd 'sy phot diu; Trol-la-laa. We'll put in the pot for you. Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Vlayst mee yn vroit. Hop! ta'n oie. I tasted the broth.
Yn kerroo veg cooyl, Hop-tu-naa. The little hind quarter, Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Scold mee my scoarnagh. Hop! ta'n oie. I scalded my throat.
Cur dooin, cur dooin. Trol-la-laa. Give to us, give to us. Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Roie mee gys y chibbyr. Hop! ta'n oie. I ran to the well.
Hayst mee yn anvroie, Hop-tu-naa. I tasted the broth, Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Diu mee my haie. Hop! ta'n oie. I drank my fill.
Scoald mee my hengey, Trol-la-laa. I scalded my tongue, Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Eisht cheet ny yel. Hop! ta'n oie. Then coming back.
Ro'e mee gys y chibber, Hop-tu-naa. I ran to the well, Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Veeit mee poul kayt. Hop! ta'n oie. I met a pole-cat.
As diu mee my haie, Trol-la-laa. And drank my fill; Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Ren eh scryssey Hop! ta'n oie. He grinned.
Er my raad thie, Hop-tu-naa. On my way back, Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Ren mee roie. Hop! ta'n oie. I ran.
Veeit mee kayt-vuitsh; Trol-la-laa. I met a witch cat; Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Roie mee gys Nalbin. Hop! ta'n oie. I ran to Scotland.
Va yn chayt-scryssey, Hop-tu-naa. The cat began to grin, Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Cre naight ayns shen? Hop! ta'n oie. What news there?
As ren mee roie ersooyl. Trol-la-laa. And I ran away. Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Yn cheeaght va traaue. Hop! ta'n oie. The plough was ploughing.
Cre'n raad ren oo roie Hop-tu-naa. Where did you run to? Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Ny cleain va cleiee. Hop! ta'n oie. The harrows were harrowing.
Roie mee gys Albin. Trol-la-laa. I ran to Scotland. Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Va ben aeg giarey caashey. Hop! ta'n oie. A young woman was cutting cheese.
Cred v'ad jannoo ayns shen? Hop-tu-naa What were they doing there? Hop-tu-naa Hop! ta'n oie. Yn skynn va geyre. Hop! ta'n oie. The knife was sharp.
Fuinney bonnagyn as rostey sthalgyn. Trol-la-laa. Baking bannocks and roasting collops. Trol-la-laa. Hop! ta'n oie. Yiare ee e mair. Hop! ta'n oie. She cut her finger.
Hop-tu-naa, Trol-la-laa. Hop-tu-naa, Trol-la-laa Hop! ta'n ok. Lhap ee 'sy clooid. Hop! ta'n oie. She wrapped it in a cloth.
Hop! ta'n oie. Ghlass ee eh 'sy choir. Hop! ta'n oie. She locked it in a chest.
Hop! ta'n oie. Ren eh sthock as stoyr. Hop! ta'n oie. It made stock and store.
Hop! ta'n oie. Three kirree keeir. Hop! ta'n oie. Three brown sheep
Hop! ta'n oie. Va ec Illiam yn Oe. Hop! ta'n oie. Had William the grandson.
(Loayrt) (Spoken) (Loayrt) (Spoken)
My ta shiu goll dy chur red erbee dooin, If you are going to give us anything, My ta shiu cur veg dou, If you give me anything,
Cur dooin tappee eh Give it us soon, Cur eh dou nish Give it me soon,
Ny vees mayd ersooyl Or we'll be away Son ta mish laccal goll thie For I want to go home
liorish soilshey yn cayst [sic] by the light of the moon. Lesh soilshey yn eayst. Hop! ta'n oie. With the light of the moon.
Hop-tu-naa, Trol-la-laa Hop-tu-naa, Trol-la-laa Hop! ta'n oie. Hop! ta'n oie.

Jallooyn jeh napinyn grainnit Hop-tu-naa reagh

Jeeagh er neesht reagh

Imraaghyn reagh

  1. a b c Oral history interview with Sue Woolley er ny stiurey ec Culture Vannin, 19 Jerrey Fouyir 2016
  2. "Manx National Heritage. "Hop Tu Naa Celebrations at Cregneash", Isle of Man News, 26 Jerrey Fouyir 2010". Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2022-04-15. Feddynit magh er 2022-10-26.
  3. When did the Manx first carve turnips? liorish Culture Vannin, ry-gheddyn er Vimeo
  4. a b Folk Lore of the Isle of Man liorish A. W. Moore, Isle of Man: Brown & Son, Isle of Man, 1891
  5. Rinkaghyn Vannin: Dances of Mann Isle of Man: Sleih gyn Thie. 1983
  6. 'Hop tu naa – Hollantide Dance' instructions (feddynit magh er 18 Jerrey Fouyir 2017)
  7. 'Hop-tu-naa: A traditional Manx celebration in Maughold' er YouTube (feddynit magh er 18 Jerrey Fouyir 2017)
  8. a b "Cooinaghtyn Manninagh: Manx Reminiscences liorish yn Olloo John Clague, ed. Stephen Miller, Chiollagh Books, 2005 (soilshit dy bunneydagh ayns 1911)" (PDF). Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh (PDF) er 2013-11-24. Feddynit magh er 2022-10-26.
  9. Manx Calendar Customs liorish Cyril Ingram Paton, Cribyn: Llanerch Press, 2004 (er ny hoilshey magh dy bunneydagh ayns 1942)
  10. A Manx Superstition for Hop-tu-naa liorish Culture Vannin, ry-gheddyn er Vimeo
  11. a b Recipes, Hop-tu-naa er ynnyd-eggey curriglym Vannin
  12. November 12th liorish Hilda Cowin, er ny lhaih ec Constance Radcliffe ayns 1986. Skeayllit magh er SoundCloud liorish ManxLiterature.com
  13. Manx Ballads and Music er ny reaghey ec A. W. Moore, Douglas: G & R Johnson, 1896

Kianglaghyn magh reagh