She eeastyn ushtey millish 'syn 'o-rang Dipnoi ad eeastyn scowanagh. T'ad mie er enney er son freayll troyn bunneydagh da eeastyn craueagh (goaill stiagh tayrn ennal) as da Sarcopterygii (goaill stiagh friogganyn babbagh as ushylagh sthie mie-aasit). T'ad ry-akin 'syn Affrick, America Yiass as yn Austrail jiu, agh ta fossylyn cowraghey dy row rheamys mooar oc ayns ushtey millish traa dy row.

Eeastyn scowanagh
Rheam fossylagh: Leah 'syn Eash Devonagh - jiu


Rang oaylleeagh
Reeriaght: Animalia
Phylum: Chordata
Fo-phylum: Vertebrata
Rang: Sarcopterygii
Fo-rang: Dipnoi
Müller, 1844
Oardaghyn

Ronsaghey-kirpey as jalloo-oaylleeaght reagh

Ta notochord lunganeagh gyn brishey oc, as noa-chlaigin lunganeagh. Ta jeesyn dy 'riogganyn cleeau as frioggan pelvagh oc, as frioggan fammanagh ynrican, ayns ynnyd jeh friogganyn drommey, fammanagh as thoanney eeastyn cadjin. 'Syn imbagh lheimmee, ta eeastyn scowanagh Anerica Yiass firrinagh gaase friogganyn pelvagh fedjagagh. T'ad feer chuishlinagh, as t'an eeast skeaylley magh ocsygien ass e 'uill dys yn edd as ny h-oohyn, as goaill magh daa-ocseed charboan. Myr shen, t'eh gardjaghey co-chruinnaghey ocsygien er son ny h-oohyn as eeastyn aegey.[1]

Ta ny feeacklyn oc anchasley rish dreeym-juntee elley. Ta straihyn dy odontodeyn er y chlea as keeil s'inshley jannoo magh eaghtyr sleaystagh.

Scowanyn reagh

 
Scowanyn Protopterus dolloi er nyn ngiarrey.

Ta un scowan ec eeastyn scowanagh Wheensland, as daa scowan ec ny dooieyn elley. T'ad kianglt rish y farang, as t'ad coreggyragh rish scowanyn kiare-chassee.

Ta jargaght tayrn ennal ec dooieyn eeast elley, liorish bolgan gas cuishlinagh, agh t'ad nyn molganyn bunneydagh son y chooid smoo, gyn monney strughtoor sthie.[2] Ta scowanyn eeastyn scowanagh aarheynnit ayns ymmodee myn-volganyn dys mooadaghey eaghtyr son co-cheaghley gas.

Tayrn ushtey reagh

Cha nod agh N. forsteri tayrn trooid ny grooaneyn echey. Ta grooaneyn eeastyn scowanagh elley ro-hirgit shen y yannoo.

Eggoaylleeaght reagh

Ta eeastyn scowanagh ny h-Affrick as America Yiass tannaghtyn bio rish çhirmaghey yn ushtey oc, liorish towlaghey stiagh ayns laagh as tannaghtyn nyn gadley. Ta'n soe oc goll ny s'melley, wheesh as 1/60oo y reat cadjin, as t'ad cur magh urrea ayns ynnyd ammoiney myr jeeyl, er y fa nagh vel eh cho nieunagh (rish imbee elley, t'ad keckey ammoiney magh 'syn ushtey as cha nel doilleeid oc).

Ta bea liauyr oc ny keayrtyn: ta eeast scowanagh Shedd Aquarium ayns Chicago er ve oc neayrs 1933.[3]

Kianglaghyn mooie reagh

Imraaghyn reagh

  1. T. Berra (2001). Freshwater fish distribution. Academic Press.
  2. Colleen Farmer (1997). "Did lungs and the intracardiac shunt evolve to oxygenate the heart in vertebrates". Paleobiology. 
  3. Shedd Aquarium (Baarle). Granddad: the Aquarium's Oldest Fish. Feddynit er 2010-09-08.

Jeeagh er reagh