Couyll - Romanagh
Shennaghys as aase
Proto-Semetagh Proto-Semetagh
Feaneeckagh Feaneeckagh
Shenn Ghreagagh Shenn Ghreagagh
Greagagh Greagagh
Etruscagh Etruscagh
Romanagh
Cosoylaghey
Gaelgagh
Gaelgagh
Roonagh
Roonagh
Coptagh
Coptagh*

Kyrillagh*
Troyn
Rhank 'syn abbyrlhit: 3
Feeu earrooagh: 100 (Romanagh)
Keealyn

Oaylleeaght: bieauid soilshey ayns folmid (c)
Oaylleeaght: bieauid sheean (c)
Oaylleeaght: çhiassid er lheh (c)
Oaylleeaght: coulomb (C), ny howse lught lectragh
Oaylleeaght: beayn-earroo co-hymney
Kemmig: cytosine (C)
Kemmig: carboan (C)
Çhengoaylleeaght: 'syn ASE, corockle /c/ ny [c]
Earrooyn Romanagh: 100 (C)
Kiaull: y treeoo notey                    

She treeoo lettyr abbyrlhit ny Gaelgey eh couyll (C, c), rere'n abbyrlhit Romanagh, as myr shen, treeoo lettyr ny abbyrlhittyn elley haink ass.

Shennaghys reagh

T'ad gra dy daink couyll jeh screeu caslys jeh cass ghow 'syn abbyrlhit Proto-Sinaitagh. Haink y cowrey shoh trooid coryssyn screeu Feaneeckagh, Greagagh, Etruscagh as Romanagh dys y chummey t'ayn nish. Ec Etruscish, cha row /g/ erbee, agh va tree cummaghyn /k/ eck. Ayns Ladjyn, ren ny Romanee ymmyd jeh tree lettyryn: Q, K as C hene, son dy chowraghey /k/ as /g/ (nagh jagh er eddyrscarrey ayns screeuyn), bentyn rish çhymbyllaght y heean. Dy ghra myr shen, v'ad screeu Q roish breeocklyn runtit, K roish /a/, as C ayns buill elley.[1] 'sy 3oo eash RJC, haink stiagh cummey jeh G (Coadan:Early Latin G.JPG) son /ɡ/, as dreill ad C son /k/. Haink C (as G) ayns ynnyd jeh K as Q, son y chooid smoo. Myr shen, 'syn eash chlassicagh as erash, va G cosoylagh rish gamma as C cosoylagh rish kappa ayns aascreeu screeu Greagagh dys screeu Romanagh. Myr sampleyr, "KA∆MOΣ, KYPOΣ, ΦΩKIΣ," Greagagh, "CADMVS, CYRVS, PHOCIS" Romanagh.

'sy Ghaelg hene, ta'n lettyr çheet jeh'n abbyrlhit Baarleagh liorish obbyr John Phillips, Aspick Sodor as Mannin, as e lheid cairscreeu y yannoo son y Ghaelg ayns ny 1700yn.

Cosoylaghey reagh

Ta C ry-akin son y çheean /k/ (corockle bleaystagh coghooysagh 'syn ASE) ayns ymmodee abbyrlhittyn haink ass yn abbyrlhit Romanagh, myr sampleyr, Bretnish. Ayns kuse jeu, ta feeuyn elley echey, goaill stiagh /c/ (corockle bleaystagh cleaoil) as /s/ (corockle screebagh cooyl-eeacklagh). T'eh ry-akin myrane lesh h myrgeddin, son /t͡ʃ/ dy mennick, as shen çh 'sy Ghaelg. Ga dy vel lettyr casley rish ry-akin ayns abbyrlhittyn elley, cha nel y feeu cheddin echey. Ayns ny h-abbyrlhittyn Kyrillagh as Coptagh, ta lettyr casley rish C çheet er /s/ (S 'sy Ghaelg).

Coadyn co-earrooder reagh

Ayns Unicode, ta C mooar ec U+0043 as c beg ec U+0063.[2]

Ayns ASCII, ta C mooar ec 67 as c beg ec 99. Ayns earrooyn jeesoil, shen 01000011 as 01100011.

Ayns EBCDIC, ta C mooar ec 195 as c beg ec 131.

Ayns HTML as XML, ta C mooar ec "C" as a beg ec "c".

Imraaghyn reagh

  1. Sihler, Andrew L. (1995). New Comparative Grammar of Greek and Latin, illustrated, New York: Oxford University Press, 21. ISBN 0195083458.
  2. Javascript Unicode Chart (en). Feddynit er 2009-03-08.