Aspickys Vannin: Difference between revisions

Content deleted Content added
No edit summary
Linney 17:
[[Coadan:St Germans' Cathedral, Peel Castle, Isle of Man.jpg|thumb|Y voir-agglish vunneydagh ayns Purt ny h-Inshey]]
Va ny h-ellanyn shoh dy lieragh stiurit ec Norlynn derrey 1266, tra v'ad lhiggit da Nalbin. Va [[Mannin]] rheynnit magh as ny h-ellanyn Albinagh as haink urree dy ve currit fo stiurey Reeghyn Hostyn 'sy vlein 1334. Lurg shen v'ee ayns greim ec Çhiarnyn Vannin (ny Stanleeyn, [[Eearlaghyn Derby]], veih 1406 derrey 1736 as [[Duicyn Atholl]] veih 1736) derrey'n traa nar va'n çhiarnaght kionnit ec y Chrooin Ghoaldagh ayns 1765. Va'n kiart dys Aspick Vannin ry reih ayns shellooderys ec [[Çhiarn Vannin|Çhiarnyn Vannin]], as dreill Duicyn Atholl y kiart shen lurg yn [[Aa-ghreim (Mannin)|aa-ghreim]] ayns 1765 derrey'n traa dy row eh lhiggit seose dys y Chrooin ayns 1828. Cha row Mannin goit stiagh ayns [[Reeriaght Hostyn]], ny 'sy [[Reeriaght Unnaneysit]], agh t'ee ny [[Croghane-chrooin]]. Myrane lesh y chooid elley jeh Agglish Hostyn, daag yn Aspickys [[yn Agglish Chatoleagh Raueagh]] fo [[Inry VIII Hostyn|Inry VIII]] car [[yn Aachummey Sostynagh]]. Cha row yn aspick [[Thomas Stanley (aspick)|Thomas Stanley]] saasit lesh ny h-aachummaghyn (yn aa-rheynn jeh'n Aspickys echey veih [[Queiggey Chanterbury]] dys [[Queiggey York]]) as va'n oik echey goit ass liorish Inry, agh v'eh lhiggit stiagh er feie tammylt giare 'syn oik reesht fo [[Moirrey I Hostyn|Moirrey Hostyn]].<ref>{{cite web | last =Phillips| first =Gervase| authorlink = | coauthors = | title =Thomas Stanley (m. 1569), ayns Stanley, Edward, first Baron Monteagle (c.1460–1523), | work = [[Oxford Dictionary of National Biography]] | publisher = [[Oxford University Press]] | date = 2004 | url = http://www.oxforddnb.com/view/article/26261/26280?docPos=3| format =Eeckys-oltey er-laccal | doi = doi:10.1093/ref:odnb/26280| accessdate = 2008-10-14 }}</ref> Er yn oyr nagh row Mannin ny cooid jeh Reeriaght Hostyn, cha row [[Slattys Un-chummey 1662]], v'er ny ghoaill rish ec [[yn Aachroo Sostynagh]], currit ayns bree ayns Mannin. Lesh shen, chur yn Aspick [[Thomas Wilson (aspick)|Thomas Wilson]] ooashlaghey ayns [[Gaelg]] stiagh 'syn ellan car yn aspickaght echey (1697–1755).<ref name="odnb">{{cite web | last =Watterson Troxler | first =Carole | authorlink = | coauthors = | title =Wilson, Thomas, (1663–1755) | work = [[Oxford Dictionary of National Biography]] | publisher = Oxford University Press | date = 2004 | url = http://www.oxforddnb.com/view/article/29691 | format = | doi = 10.1093/ref:odnb/29691 | accessdate = 2007-10-18 }}</ref>
 
==Shennaghys jeianagh==
[[Coadan:Peel Cathedral 2006.jpg|thumb|Moir-agglish noa-emshiragh Phurt ny h-Inshey]]
Va'n voir-agglish vunneydagh jeh Aspickys Vannin ny soie er [[Ellan Noo Perick]] ayns [[Purt ny h-Inshey]]. Huitt y voir-agglish shen ayns neu-ymmyd car y 18-oo eash as er feie ram bleeantyn cha row agh Lhiass ard-cheeill ayns [[Doolish]]. 'Sy vlein 1980, va moir-agglish roie jeh Aspickys Vannin, Skyll Noo Charmane ayns Purt ny h-Inshey, enmyssit liorish [[Slattys Tinvaal]].
 
Er yn oyr nagh vel Mannin ny cooid jeh'n Reeriaght Unnaneysit, cha nel yn Aspick coontit myr [[Çhiarnyn Spyrrydoil|Çhiarn Spyrrydoil]], as cha nel eh soiaghey ayns [[Quaiyl ny Çhiarnyn]] jeh'n Reeriaght Unnaneysit. Er y laue elley, t'eh coontit myr oltey jeh'n [[Coonseil Slattyssagh Vannin|Choonseil Slattyssagh ayns Mannin]]. Myr t'ayn lesh Pointeilyn Crooinagh Agglish Hostyn elley, ta reihys yn aspick jeant lesh coyrle [[Ard-vinishter y Reeriaght Unnaneysit]], ga nagh vel ughtarys echey ayns Mannin.
 
==Jeeagh er neesht==
Line 27 ⟶ 33:
*{{en jalloo}} [http://www.cofe.anglican.org/info/statistics/churchstatistics2002 Staydraa Agglish Hostyn 2002]
*{{en jalloo}} [http://www.gumbley.net/mclintro.htm Manx Slattyssyn yn Agglish]
*{{1911}}
 
{{Queiggey York}}