Shennaghys Vannin: Difference between revisions
Content deleted Content added
No edit summary |
|||
Linney 74:
Hooar Ree Jamys baase ayns 1736, as hie ard-çhiarnys yn ellan gys [[James Murray, y Nah Duic Atholl]], dooinney mooinjerey as eirey echey. Ayns 1764 haink yn un lhiannoo echey [[Charlotte Murray, Bendiuic Atholl]] ny yei, as y fer sheshee eck, [[John Murray, 3-oo Duic Atholl|John Murray]]. Haink er Murray dy ve ny [[Çhiarn Vannin]]. Mygeayrt ny bleeaney 1720 haghyr bishaghey ayns traght contravanney. Ayns 1726 v'eh currit fo streeaney liorish [[Parlamaid y Reeriaght Unnaneysit|y Parlamaid]], agh car ny jeih bleeaney jerrinagh jeh ream Atholl (1756 - 1765) v'eh cha mooar dys, ayns sym y çheet stiagh Impiroil, v'eh streeanit. Dys eh shen y yannoo, va kiartyn ny h-Athollee myr Çhiarnyn Vannin kionnit fo £70,000 as va bleeantaght currit da'n Duic as y Vendiuic. Va ny kiartyn mannoragh, patroonys [[Aspick Sodor as Mannin|yn aspickys]], as dooraghtyn ennagh elley freilt oc, derrey v'adsyn creckit fo $417,144 ayns 1828.
Derrey yn aaphooaraghey, va leighyn as slattyssyn crooit ec [[Tinvaal]] as adsyn bentyn rish gurneilys yn ellan ayns dagh cooish as va reirey harrish yn argidys eck, as ad fo-viallys da lowal rish Çhiarn Vannin. Lurg yn aaphooaraghey, ny ny share, lurg çheet lesh [[Slattys Drogh Hraghtey 1765]] (ny keayrtyn enmyssit myr y ''Slattys Olkyssagh'' liorish ny Maninee), ren [[Parlamaid y Reriaght Unnaneysit]] leighyn er keeshyn-marrey, purtyn as lhuingys traghtalagh, as ny keayrtyn chur eh stiagh oltyn as ad cur kied da jeeaney kerraghyn ayns brishey nyn slattyssyn oc. Ghow y Parlamaid obbyr er hene er stiurey keeshyn-marrey ellanagh myrgeddin. Ren ny caghlaaghyn shen, gyn fockle er astraghey yn ard-çhiarnys gys Ree ny Bretyn Mooar as Nerin, kiartaghey da bunraght (neuscreeuit) Ellan Vannin. Hannee ny shenn-leighyn as cummaltyssyn neuloaghtit, agh ayns ram coishyn ren yn aaphooaraghey foalsidyn mooarey aynjee. Cha row Çhiarnyn Vannin nyn vir hoshee sampleyragh er yn ellan, agh va rheynn persoonagh ec y chooid smoo jeu 'sy reiltys eck, as va sym mooar oc ayns gien-mie ny fir vaghee aynjee. Agh nish, haink er ny cooishyn aynjee dy ve nyn obbyr jeh fir oikagh as adsyn smooinaghtyn nagh row 'syn ellan agh ''edd paittoil drogh hraghtalee''.
Haghyr sorçh eddrymaghey jeh'n stayd shen eddyr ny bleeantyn 1793 as 1826 nar va [[John Murray, 4-oo Duic Atholl]] ny [[Kiannoort Vannin|Chiannoort]]. Faagail magh dy row arganeysyn eddyr eh as y [[Kiare as Feed]] ren eh eiyrtyssyn lhiass yn ellan y chur er oaie. Ny yei'n immeeaght echey, ghow ny fir hoshee toshiaght reesht er nyn miallee oc, agh va ny smoo tastey soilshit magh oc na v'ayn hannah. Harrish shen, er y fa nagh row drogh hraghtey cha mennick na dy row eh roish, as er y fa dy row fooillagh bishee ec çheet stiagh Manninagh, hug lught y chioneys sooill ny share harrish Mannin. Booise da'n nhee shen as da çhaghteryssyn ny Manninee lesh ny h-arraghyn Goaldagh ayns 1837, 1844 as 1853, hooar ee custym ny sloo geyre as cooney keayrtagh ry hoi shassoo obbraghyn pobbylagh naggyr ayn.
==Yn Eash Noa-emshiragh==
|