Lioar: Difference between revisions

Content deleted Content added
kiartit
Mooadaghey
Linney 5:
 
Ta [[lioar-l]] çheet er obbyr lectraneagh ta ry-akin lesh [[co-earrooder]] ny [[lhaihder lioar-l]]. Ta kuse jeu jeant jeh caslyssyn jeh lioaryn corpagh, as fir elley aascreeut ayns cummey lectraneagh.
 
== Shennaghys==
{{ardart|Shennaghys lioaryn}}
 
Ec y toshiaght, screeu shenn chultooryn er ymmodee eaghtyryn: [[sheeidey]], claghyn, roost, [[lhiackag chray|lhiackagyn cray]], [[docamad duillag palm|duillagyn palmey]] as meain.
 
[[Coadan:Egypt.Papyrus.01.jpg|thumb|left|Pabyr Eajiptagh ta soilshaghey [[Osiris]] as meihaghey cree.]]
Ren ny [[Shenn Eajiptee]] ymmyd jeh [[pabyr (Eajiptagh)|pabyr Eajiptagh]], as shen jeant ass gish 'eeit ''[[Cyperus papyrus]]''. Ta'n feanish s'leaie jeh ass lioaryn coontys Ree [[Neferirkare Kakai]] y [[Queigoo Reeraghtys|Wheigoo Reeraghtys]] (mysh 2400 RC).<ref>{{enmyslioar
| soilsheyder = American Library Association; The British Library
| isbn = 9780838905227
| sjerree = Avrin
| kied = Leila
| ennym = Scribes, script, and books: the book arts from antiquity to the Renaissance
| boayl = York Noa
| blein = 1991
| duillag = 83
}}</ref> Ren ad gleiyaghey duillagyn ry-cheilley myr [[scrolley|scrolley]]. Ny keayrtyn, ren ad ymmyd jeh roost; myr sampleyr, [[theiley|roost theiley]].<ref>{{enmyslioar
| screeudeyr = [[Dard Hunter]]
| ennym = Papermaking: History and Technique of an Ancient Craft
| curmagh = Cur Magh Noa
| soilsheyder = Dover Publications
| blein = 1978
| duillag= 12
}}</ref>
Rere [[Herodotus]], hug lhieu [[Feaneeackee]] screeu as pabyr Eajiptagh da'n [[yn Ghreag|Ghreag]] mysh y 9oo ny 10oo Eash RC.<ref>{{enmyslioar
| screeudeyr = [[Herodotus]]
| straih = History
| ennym = Terpsichore
| cabdil = 58
| kiangley = ftp://ftp.mirrorservice.org/sites/ftp.ibiblio.org/pub/docs/books/gutenberg/2/4/5/2456/2456-h/book5.htm
| çhengey = Baarle
| curmagh = 3oo
| blein = 1914
| soilsheyder = MacMillan and Co.
| boayl = [[Lunnin]]
}}</ref> Haink focklyn ny [[Shenn Ghreagish|Greagish]] son pabyr as lioaryn (''{{lang|el|biblion}}'' as ''{{lang|el|biblos}}'') jeh ennym [[Byblos|Vyblos]], ny purt Feaneeackagh ren assphurtal pabyr da'n Ghreag.<ref>{{enmyslioar
| screeudeyr = Leila Avrin
| ennym = Scribes, Script and Books
| duillag = 144–145
| çhengey = Baarle
}}</ref> Va scrollaghyn y cummey lioar cadjin ayns cultoor [[yn Çhenn Ghreag|Greagagh]], [[Romanee|Romanagh]], [[yn Shenn Heen|Sheenagh]] as [[Ewagh]]. Haink rish [[crackan screeuee]] mysh y 3oo Eash RC, 'syn Ghreag, as [[pabyr]] mysh y 1oo Eash RC 'syn Çheen, ga nagh ren ad ymmyd cadjin jeh er son lioaryn derrey'n 3oo Eash BNJ.<ref>{{enmyseddyrvoggyl
|kiangley = http://www.britannica.com/eb/article-9108527/papermaking
|ennym = Papermaking
|soilsheyder = Encyclopedia Britannica
|datefeddyn = 2007-11-11
}}</ref>
 
Dynlee ny Romanee [[codex]] (lioar jeianagh) rere [[lhiackag screeuee chereagh|lhiackagyn screeuee]] ayns coodaghyn fuyghagh. Ghow eh harrish ynnyd scrollaghyn dy moal, bentyn rish skeaylley [[Creestiaght|Chreestiaght]]: ren ny Creestee ymmyd jeh myr cummey ynrickan y [[Bible|Vible]], faggys, neayr's y toshiaght.<ref>{{enmyslioar
| screeudeyr = CH Roberts
| coscreeudeyryn = TC Skeat
| blein = 1983
| ennym = The Birth of the Codex
| boayl = Lunnin
| soilsheyder = [[Oxford University Press]]
| isbn = 0-19-726024-1
| çhengey = Baarle
| duillag = 38-67
}}</ref> Hug [[Martial]] (ny vard Romanagh) moylley da codices er son ymmydoilid. V'eh corrym rish y scrolley mysh y 3oo Eash, as va codices y cummey cadjin 'sy [[seihll Greagagh-Romanagh|teihll Greagagh-Romanagh]] rish y 6oo Eash.<ref>{{enmyslioar
| screeudeyr = CH Roberts
| coscreeudeyryn = TC Skeat
| blein = 1983
| ennym = The Birth of the Codex
| boayl = Lunnin
| soilsheyder = [[Oxford University Press]]
| isbn = 0-19-726024-1
| çhengey = Baarle
| duillag = 75
}}</ref>
 
==Imraaghyn==