Deynphobblaght Tyva

aa-phobblaght hoshiallagh 'syn Aishey (1921–1944)
(Aa-enmyssit ass Deynphobblaght Tuva)

Co-ordnaidyn: 51°41′53″N 94°23′24″E / 51.698°N 94.390°E / 51.698; 94.390

She steat lieh-ennit va Deynphobblaght Tyva (Tuvish: Тыва Арат Республик, Tywa Arat Respublik ny Yanalif: Tьʙа Arat Respuʙlik), va enmyssit Pobblaght Arat Tyva as Deynphobblaght Tannu Tyva (derrey 1926) chammah. V'eh ayn eddyr 1921 as 1944.[6] Dy formoil, she pobblaght hoshiallagh as steat babbanagh Soveidjagh v'eh. Va Tyva soit raad ta'n aarheynn Rooshagh noa-emshiragh Pobblaght Tyva soit, çheu heear hwoaie voish y Vongoil, as raad va Creeagh Uryankhay, coadanys Tuvagh jeh Impiraght y Roosh eddyr 1914 as 1921.

Deynphobblaght Tyva
Тыва Арат Республика  (Tuvish)

 

 

1921–1944
Brattagh Armys
Brattagh Cowrey
Arrane ashoonagh
Eddyr-ashoonaght Tyva (1921–1944)[1]
Тыва Интернационал
Y Taiga Lane lesh Croyn Juys (1944)[2]
Тооруктуг долгай таңдым
Soiaghey Tyva
Soiaghey Tyva
Joaraghyn Tyva er caslys-çheerey noa-emshiragh
Preeu-valley Kyzyl
Çhengaghyn Tuvish
Rooshish
Mongoilish
Craueeaght Anjeeys steat
Buddaghys Tibetagh
Shamanaghys
Shenn Chredjaltee
Cair-chredjue Hiar
Reiltys Pobblaght hoshiallagh un-phartee Varksagh-Leninagh unnaneagh
Kione y steat
 - 1921 (y chied) Mongush Buyan-Badyrgy
 - 1940–1944 (jerrinagh) Khertek Anchimaa-Toka
Quaiyl Khural Theayagh[3][4]
Eash shendeeagh Yn Eash Eddyr-Chaggee
 - Seyrsnys 14 Luanistyn 1921
 - Goit stiagh 'syn Unnaneys Soveidjagh 11 Jerrey Fouyir 1944
Eaghtyr
 - 1944[5] 168,604 km² (65,098 mi ker)
Earroo yn phobble
 - 1944[5] ool. 95,400 
     Glooaght 0.6 /km²  (1.5 /mi ker)
Argid Akşa Tuvagh

Cha row seyrsnys Tyva er enney ec çheer erbee faagail magh yn Unnaneys Soveidjagh as Deynphobblaght y Vongoil, chur enney oikoil da ayns 1924 as 1926 er lheh.[7][8] Lurg shayll dy chleayney irree Soveidjagh, ayns Jerrey Fouyir 1944 va'n steat goit stiagh ayns Pobblaght Hoveidjagh Chonastagh Hoshiallagh y Roosh myr Queiggey Hene-reiltagh Tyva rere aghin pharlamaid Tyva, goaill jerrey rish 23 bleeaney seyrsnys.

Imraaghyn reagh

  1. Where Rivers and Mountains Sing: Sound, Music, and Nomadism in Tuva and Beyond, Volume 1. Indiana University Press. 2006. ISBN 0253347157.
  2. Minahan, James (2009). The Complete Guide to National Symbols and Emblems. ABC-CLIO. dg. 193. ISBN 978-0313344978.
  3. "О министерстве" (ayns Rooshish). Er ny hashtey veih yn lhieggan bunneydagh er 2023-07-14. Feddynit magh er 2023-10-11.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  4. "История парламентаризма в Республике Тыва" (ayns Rooshish).{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  5. "Новые исследования Тувы". Электронный журнал «Новые исследования Тувы» (ayns Rooshish). Feddynit magh er 2018-08-18.{{cite web}}: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)
  6. Toomas Alatalu (1992). "Tuva: a State Reawakens". Soviet Studies. Ym-lioar 44 (5): 881–895. doi:10.1080/09668139208412051. 
  7. Dallin, David J. (1948). Soviet Russia and the Far East. Yale University Press. dg. 87.
  8. Paine, S.C.M. (1996). Imperial Rivals: China, Russia, and Their Disputed Frontier. M.E. Sharpe. dg. 329.