She lettyr bun-chooish y duillag shoh. My ta sym ayd ayns keeall elley yn 'ockle shoh, lhaih shellagh.


Shellagh - Romanagh
Shennaghys as aase
Proto-Semetagh Proto-Semetagh
Feaneeckagh Feaneeckagh
Ghreagagh Greagagh
Etruscagh Etruscagh
Romanagh
Cosoylaghey
Gaelgagh
Gaelgagh
Greagagh
Greagagh
Coptagh
Coptagh

Kyrillagh
Troyn
Rhank 'syn abbyrlhit: 19
Keealyn

Oaylleeaght: entroapaght (s)
Oaylleeaght: siemens, ny howse ymmyrkey lectragh (S)
Kemmig: Sulfur (S)
Çhengoaylleeaght: 'syn ASE, screebagh /s/ ny [s]                                

She nuyoo lettyr jeig abbyrlhit ny Gaelgey ee shellagh (S, s), rere'n abbyrlhit Romanagh jeianagh.

Shennaghys reagh

T'ad gra dy daink shellagh jeh screeu caslys (jeh feeacklyn, foddee) 'syn abbyrlhit Proto-Sinaitagh. Haink y cowrey shoh trooid coryssyn screeu Feaneeckagh, Greagagh , Etruscagh as Romanagh dys y chummey t'ayn nish.

'sy Ghaelg hene, ta'n lettyr çheet jeh'n abbyrlhit Baarleagh liorish obbyr John Phillips, Aspick Sodor as Mannin, as e lheid cairscreeu y yannoo son y Ghaelg ayns ny 1700yn.

Ymmyd reagh

Ta shellagh çheet er /p/, son y chooid smoo.

Coadyn co-earrooder reagh

Ayns Unicode, ta S mooar ec U+0053 as s beg ec U+0073.[1]

Ayns ASCII, ta S mooar ec 83 as s beg ec 115. Ayns earrooyn jeesoil, shen 01010011 as 01110011.

Ayns EBCDIC, ta S mooar ec 226 as s beg ec 162.

Ayns HTML as XML, ta S mooar ec "S" as s beg ec "s".

Cosoylaghey reagh

Ga dy vel y cummey cheddin oc, cha nel shellagh casley rish dze Kyrillagh. Ta dze çheet er /dz/ 'syn abbyrlhit Masseydoanagh. Ta es y lettyr Kyrillagh son /s/, ga dy vel eh gollrish couyl Romanagh.

Jeeagh er reesht reagh

Imraaghyn reagh

  1. Javascript Unicode Chart (en). Feddynit er 2009-03-08.