She ayrn y wannal as scoarnagh eh farang. T'eh soit erreish da'n veeal as shamyr stroanney, as erskyn yn oesophagus, yn aahjioogh as y ghoolag.

Obbraghyn reagh

Ta laue ec yn 'arang ayns corys lheieagh as corys ennalagh ymmodee bioagyn. Er y fa dy vel bee as aer nyn yees goll trooid yn 'arang, ta'n far-ghlottys (ny chooylley dy stoo kirpey) dooney y scoarnagh tra ta'n bioag sluggey, dys lhiettal plooghey as tayrn stiagh scowanagh. T'eh scanshoil da deiney er son fockley.

Ayrnyn reagh

 
Ta'n farang stroanney, farang beill, as farang aahjiooghagh ry-akin dy baghtal 'sy giarrey tessen plaaney sagittagh shoh.

T'ad rheynn y farang ayns tree ayrnyn: farang stroanney, farang beill, as farang aahjiooghagh.

Farang stroanney reagh

Ta'n ayrn stroanney eddyr ny tuill stroanney sthie as y chlea vog, as erskyn y çhamyr veill. Ta ny h-adenoidyn 'sy voalley cooyl echey. Ta ny piobanyn eaishteeagh eddyr yn 'arang as cleash veanagh fosley er yn 'arang stroanney. Ta'n doarlish fosley as dooney dys cormaghey çhionnid aer y chleash veanagh as aeraght, as lhiggey da ymmyrkey kiart sheeanyn.

Farang beill reagh

Ta'n farang beill çheu cooyl jeh'n çhamyr veill. Ta'n boalley toshee jeant magh jeh bun ny çhengey as vallecula far-ghlottyssagh; ta'n boalley lhiattagh jeant magh jeh'n cheshleen, fossa keshleenagh as collooghyn keshleenagh; ta'n boalley heose jeant magh jeh eaghtyryn sthie ny clea vog as çhengey veg.

Farang aajiooghagh reagh

Bentyn rish deiney, ta'n farang aajiooghagh ny ayrn fammanagh yn 'arang. T'eh fo y 'ar-ghlottys, as t'eh roshtyn yn ynnyd raad ta'n scoarnagh rheynn ayns piobanyn ennalagh (aajioogh) as lheieagh (oesophagus). Rish sluggey, ta tosheeaght ec bee, as cha nod aer goll ny hrooid.

Kianglaghyn mooie reagh

Jean ronsaght er farang ayns
Wiktionary, y fockleyr seyr.