She clagh cooinaghtyn 'sy Raue Colloo Trajan, as eshyn er e hroggal son yn Ard-Ree Raueagh Trajan rere oardaghyn Hannad y Raue. V'eh jeant ec yn ard-vasoonagh Apollodorus jeh Damascus. T'eh ry-akin ayns Forum Trajan, faggys da Cronk Quirinal da twoie da Forum y Raue. Hug ad jerrey urree ayns 113 BNJ. T'eh mie er enney er coontey y lieh-chummey caslagh echey, ta cooinaghtyn barriaght Trajan ayns ny caggaghyn Daciagh Trajan.

Ta beggan daah er veddyn ayns scaanaghyn y cholloo, as rere shen t’ad er tayrn ass yn aa-hroggal daahit shoh, ry-akin ayns Cashtal Lunt.

Ta'n clagh mysh 30 meaderyn (98 trieyn) er yrjid, 38 meaderyn (125 trieyn) my t'ou goaill stiagh y laan. T'eh jeant magh jeh 20 rheynnyn marmyr, dagh fer mysh 40 thunney as 4m (13 tr) harrish. Ta’n freesh cassey mygeayrt y cholloo 23 keayrtyn, as t'eh 190m (625 tr) er lhiurid. Çheusthie jeh'n cholloo, ta lhag greeish caslagh lhiggey da sleih çheet dys tuarym ec y chione.

Rere meeryn argid as caslyssyn j'ee orroo, hoshiaght va jalloo jeh ushag ec y chione, urley foddee,[1] as lurg shen, va jalloo rooisht jeh Trajan hene ayn. Ren eh skellal roish 'sy Vean Eash. Ayns 1588, hug ad jalloo jeh Peddyr Noo ayns y voayl, rere oardaghyn Paab Sixtus V.

Y lieh-chummey reagh

 
Myn-caslyssyn Colloo Trajan
 
Colloo Trajan

Y screeuyn reagh

 
Cass Cholloo Trajan mysh 1860

Ta ny screeuyn ec cass y cholloo lhaih:

SENATVS·POPVLVSQVE·ROMANVS

IMP·CAESARI·DIVI·NERVAE·F·NERVAE
TRAIANO·AVG·GERM·DACICO·PONTIF
MAXIMO·TRIB·POT·XVII·IMP·Overline·COS·VI·P·P
AD·DECLARANDVM·QVANTAE·ALTITVDINIS

MONS·ET·LOCVS·TANT<IS·OPER>IBVS·SIT·EGESTVS

Shen:

Ta Shannad as sleih yn Raue cur y cholloo shoh da’n ard-ree Caesar, mac Nerva jeeoil, Nerva Traianus Augustus Germanicus Dacicus, pontifex maximus, ayns y 17oo blein oc myr tribune, er eh enmys 6 keayrtyn myr imperator, 6 keayrtyn myr consul, pater patriae, son dy haishbyney cre cho ard as va'n cronk as boayl er nyn scughey son ny obbyr mooar shoh.


Imraaghyn reagh

  1. Samuel Ball Platner (1929). A Topographical Dictionary of Ancient Rome. LacusCurtius.